Härrrreguuu!!! Jag upptäckte just att jag inte skrivit nå här på typ en mindre evighet. Jag antar det beror på att det inte händer någe vidare intressant i livet. Alltså inget värt att skriva ner...

Trippen till P-town var sjukt rolig. Väldigt mycket att hinna med dock på lite tid. Men så är det väl alltid!? Hann med 2 utekvällar, kolla på underbara labbe valpar, träffa Sötsnork :D samt en massa annat kul.

Båda utekvällarna var tillsammans med Tobbe (som jag hälsade på) och dansken.

En jobbig sak var att en massa gamla känslor rördes upp. Det kom lite av en chock och nu när jag kommit hem igen är det sorgearbete de luxe som pågår. P-town är fortfarande hemma för mig. Bodde ändå där i drygt 7 år och det ligger mycket känslor kvar i både staden och människorna för mig....

Man kan ju påstå att dom 2 första veckorna på jobbet tagit musten ur mig. Har varit så trött varje kväll efter jobbet att jag inte kunnat tänka klart eller se rakt, så därför har jag inte haft energi att blogga heller.

Men idag hände det, jag kom hem och är fortfarande pigg. Underbart. Helt plötsligt har stressen lagt sig litegrann och det börjar ljusna i slutet av tunneln av avtal, kronofogdsärenden och gnälliga telefonsamtal. Det känns som att jag faktiskt kommer klara det här.

Ännu en rolig grej är att jag åker till P-town på onsdag för att hälsa på kompisar och bara ha det gott. Har halva veckan ledig. Kommer hem på lördag vid halv 9 på kvällen. Sen blir det att jobba på krogen efter det. Så bye bye till nästa gång :)

Fick ett varmt välkomnande idag av mina arbetskollegor. De hade köpt en välkomstpresent åt mig till och med. Någon slags grön växt med sjukt snygg kruka.

Min chef ringde igår kväll för att säga att hon inte kunde komma idag då hon ramlat med cykeln och brutit armen på 2 ställen. Men hon ville ringa och hälsa mig hjärtligt välkommen iallafall. Gulligt av henne att ens tänka på mig när hon var på sjukhuset.

Jaja, jag är helt slut i huvudet efter att matats med information hela dagen av tjejen jag ska vicka för. Mycket att hålla reda på, måste jag säga. Puh! Snacka om korvstoppning! Efter att jag slutat åkte jag till ett gym vart jag har en gratis prova på vecka från och med idag. Det var precis vad jag behövde efter jobbet. Så nu är jag slut både psykiskt och fysisikt. Mår tusen gånger bättre efter träningen än vad jag gjorde innan. Sweet! Nu ska jag inta horisontalläge framför tv'n.

Ja så illa är det faktiskt. Jag flyttade från stan, och alltså hemifrån, redan för 9 år sen, dvs när jag var 19 år gammal. Nu har jag på grund av olika anledningar tvingats flytta tillbaka till mitt föräldrahem igen. Men mina föräldrar verkar tro att jag fortfarande är i tonåren. De verkar tro att de kan bestämma över mig och mitt liv. Visst, lite respekt kan jag ju ha eftersom jag måste bo under deras tak tills jag får min lägenhet, men de visar då allt annat än respekt. Jag får inte ha något som helst privatliv utan att de ska ha precis all information om det. Jag är sjukt less! Och när jag säger att de inte har med vissa saker att göra, så brakar helvetet löst. Som att det skulla vara deras rättighet att styra och ställa och få veta allt som händer i mitt liv. Suck!

Har känt mig på ganska bra humör senaste dagarna efter den sjukt roliga vistelsen i Östersund. Men nu är det tillbaka i tristessen igen. Jag tycker inte om mitt nuvarande liv. Jag avskyr själv folk som klagar över sin livssituation eftersom jag alltid ansett att man styr sin lycka själv. Men ärligt så vet jag inte vad jag ska göra åt min egen situation just nu. Det verkar som att jag nu står på en väg som inte verkar ha några som helst avtagsvägar. Inte så mycket valmöjligheter just nu annat än att försöka stå ut med läget. För annars har jag alltid haft ett val och kunnat styra livet i den riktining jag velat för tillfället.

Just nu skulle det vara väldigt skönt att kunna njuta av livet och göra vad jag vill eftersom det är första gången på ett bra tag jag är singel. Det är nog det faktum att jag är singel jag njuter mest av. Underbart! Ändå känns det som jag sitter fastspänd i tvångströja i och med att jag är fast geografiskt sett.

Hann inte mer än att komma hem igår, så fick jag veta att en gammal vän gått bort och att begravningen skulle vara idag.

Denna underbara människa har lämnat oss, 88 år gammal och kroppen nerlusad med cancer. Hans främsta uppgift i livet verkade vara att få andra att skratta. Humor var nog det han hade mest av.

Jag lärde känna honom när jag bodde i Kiruna för ca 10 år sen. Vi spelade teater i samma amatörteaterförening. Efter att vi avslutat en krogshow kl 23 en fredag kväll skulle han köra till stugan strax utanför Piteå. Jag frågade om jag fick lifta med honom dit för att överraska min dåvarande pojkvän. Javisst, tyckte han.

I en bil som susade fram i 160km/h satt jag och höll på att frysa ihjäl då fläktarna var dragna till max. Jag frågade om han kunde höja värmen, vilket han gjorde. Efter ca 15 minuter drog han ner värmen igen. Jag frågade om det blev för varmt, men han klargjorde att han höll på att somna.

Under hela resan berättade han historier ur sitt liv. Både från när han var barn samt om när han arbetade som lokförare under andra världskriget. Det var väldigt intressant samtidigt som det var ganska skrämmande eftersom han tittade mer på mig, medan han pratade, än vad han tittade på vägen.

Väl framme i Piteå skulle jag gå till MAX vart min kille skulle jobba under kvällen. Han var inte där. Min telefon hade slut batteri och min vän ägde ingen mobil. Självklart löste han situationen genom att knacka på en annan bils ruta vart det satt en person inuti som pratade i telefon.

"Kan du lägga på, jag måste låna telefon", sa min vän. "Flickan här måste ringa ett samtal."

Jag fick låna telefonen av denna främling och allt löste sig.

Jag och många andra kommer sakna vår vän.

Ja då var jag tillbaka i Kiruna efter ännu en 13 timmars lång bussresa. Det känns bara trist och tomt.

Skulle gärna ha stannat i Östersund. Ett tag till iallafall. Eller varför inte några år? Saknaden är enorm just nu, men nästa vecka börjar nya jobbet så det ska bli skönt att få lite annat att tänka på. Dags att sova strax.

Nu är jag slut efter ca 3 timmars bad och relax. Jag, Sötsnork och Niklas begav oss till badhuset mitt på dagen. Där badade vi några olika bastu. Den första var med eteriska oljor som viftades runt av personal, så man skulle få ångorna på sig. Den första doften var av bergamott och den andra av cederträ. Passade även på att bada ångbastu samt vedeldad.

Badat i bubbelpooler också, varav en var utomhus. Najs. Lekt i badet naturligtvis och åkt rutschkana. Riktigt kul!

Till slut tog energin slut och snart ska vi börja med kvällens middag; Tacos. Som att det ska bli gott!