Det blev en obekväm tur med t-banan från T-centralen till Ropsten imorse. SL hade av någon anledning satt in en av de äldre, även kallade antika, tunnelbanetågen på linje 13. Vet ej varför. Det första man möts av när dörrarna glider upp, är en stank av gammalt unket tyg, från dom väl nötta sittplatserna i vagnen. Obrydd som jag är satte jag mig ner iaf. Jag var mest nöjd över att hitta en sittplats. Jag menar, det är ju ändå bara rumpan och byxorna som kommer i direkt kontakt med sätet, och där har det ju en tendens att inte alltid lukta näckrosor iaf.

Så började tåget rulla. Skumpigt, skakigt och visslande skenor. Väntade bara på att väggarna i vagnen skulle lossna och hoppades att jag inte skulle råka fastna på något sätt och ryckas ut ur vagnen mot en allt för tidig död. Gillar verkligen inte att åka i dom gamla vagnarna. Till slut vet man inte om stanken kommer från den gamla, smått alkoholiserade gubben som sitter bredvid, eller från själva tåget med alla dess forna passagerare.

Undrar hur många som till exempel kräkts på just det säte jag satt på? Eller hur många som någon gång helt enkelt inte kunnat hålla tätt? Sånt händer väl inte alltför ofta, men med tanke på hur länge tågen varit i bruk och hur många som suttit där före mig, borde det väl statistiskt sett varit en eller annan som gjort något av ovanstående?

Jaja, man ska nog inte tänka på sånt för mycket. Det blir ju så obekvämt :S

Fick ett ganska stort kaffesug efter aväten lunch idag. Jag dricker oftast, (man skulle kunna säga alltid men då undantag finns blir det att ljuga) kaffe med mjölk i. Jag gillar inte mjölk nå särskilt mycket och man kan väl säga att jag tycker det är vidrigt. Av någon underlig anledning så smakar inte mjölk som mjölk i kaffe, utan det går bra ihop istället för att vara konstigt äckligt.

Som sagt jag dricker oftast kaffe med mjölk i, med det inte sagt helst.

Jag gillar... nä skojade bara, jag menar ÄLSKAR kaffe både med och utan mjölk. Anledningen att jag pluppar i en skvätt i kaffet är för att jag ska kunna dricka mitt älskade kaffe så fort som möjligt.

Har aldrig förstått varför man tillsätter varm mjölk i redan hett kaffe. Det är ju ingen vits med det.

Nu väntar det nybryggda kaffet på mig. Idag blir det utan mjölk :)

Jag vet inte vart tiden tar vägen. Fast eg kan den väl inte ta vägen nånstans då tid endast är ett ogripbart begrepp som vi människor valt att styra vår vardag, hela vårt liv efter. Visst vore det väl jobbigt och totalt ostrukturerat om vi inte hade begreppet tid. Som grädde på moset, eller vi kan kalla det komplement, har vi små papperslappar som oxå har en tendens att styra en ganska stor del av vår tillvaro. Dessa papperslappar kan få en att gråta, särskilt när de inte finns till hands. Men de kan även vara den bästa lösningen på många problem. Det ironiska i det hela är att de flesta problem på något sätt grundar sig i bristen på papperslapparna. Jaja nog om detta, nu ska här flyttpackas ;)

Satt och tjötade me en god vän i solen på ett café idag efter att vi lämnat in ett ganska halvfärdigt arbete i skolan. Vi slank in på ämnet droger och hamnade i en diskussion huruvida mumintrollen kan bli höga eller inte. Dom verkar ju mest ganska stenade hela tiden tycker jag... neråttjack i mumins och hans familjs fall. När det gäller Lilla My vet jag faktiskt inte. Antingen har hon ständig snedtändning på typ amfa eller x, eller så har hon ett ruskigt dåligt ölsinne, så arg som hon är.

Jaja hur som.. Smurferna är ju betydligt enklare att förstå sig på iaf. De blir höga på sarzaparill. Det säger dom rakt ut och ingen hymlar med det. Men snacka om mansdominerat samhälle. Stackars Smurfan!

Äsch ska nog inte fundera mer på det där. Blir ju skvatt galen :P

HUNDENS DAGBOK

07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!


KATTENS DAGBOK

783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoderoch slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.

Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.

I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så
att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.

På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta är så att
jag kan använda det till min fördel.

De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte
anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt.Han är uppenbarligen efterbliven.

Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.

Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...  

Annas dagbok: Min dag va inte värd att nämna så håll till godo :)

Så bra sagt av en ganska nyfunnen kompis. Hände lite skitgrejer i helgen. Man kan säga att jag är en erfarenhet rikare. En erfarenhet jag helst skulle velat vara utan, men det kan man ju inte ändra på nu. Så quote; "Skaka av dig skiten och lev vidare!"

Underbart! Och tro mig, jag lever mitt liv fullt ut!

Jag har aldrig i mitt liv tänkt på det, men läste just texten till "Ekorr´n satt i granen"..

Ekorr´n satt i granen, skulle skala kottar. Fick han höra barnen, då fick han så bråttom. Hoppa han från tallegren...

Och när hann lilla ekorr´n byta träd? Jag bara funderar..

Vaknade bara för en stund sen och då gick det upp för mig; Hundar är otroligt trevliga människor. Om inte dom allra trevligaste.

Jag menar, dom är glada när du kommer hem. Dom älskar att leka me dig eller att vara ute och gå tillsammans me dig.

Att ligga i soffan eller sängen tillsammans me dig är nog bland det bästa dom vet. Dom bara gillar läget om dom får mat dom inte riktigt gillar. Visst det kan ta ett tag innan dom äter upp, men till slut gör dom det iaf.

Men det bästa av allt: Har du fostrat en hund visar den dig villkorslös kärlek livet ut :)