Jaha, så gick ännu en dag. Nu är det verkligen stiltje, känns det som. Man bara står och trampar på ett och samma ställe. Ungefär som dom sista utragna sekunderna innan startskottet brinner av. Det känns som en evighet och på ngt sätt vet man ändå att efter "Klara..... Färdiga...." så kommer det till slut ett "Pang"

Och just nu är det en evinnerlig väntan. Mitt hjärta brinner av längtan att vara där det mår som bäst.  Man kan säga att jag har hittat 2 olika hemma.

Ett hemma är här, i denna underbara stad. Det andra hemma är hos min grabb.

Tänkte det skulle bli skönt att bara va hemma och slappa en kväll utan några som helst måsten. Har dock kommit fram till att jag inte är så bra på att vara varken ensam eller sysslolös. Blir galet rastlös. Har iaf snackat med mamma idag och hon bad om ursäkt för vad hon slängde ur sig sist. Inte för att vi brukar snacka varje dag, men när man är osams känns några dagar som en evighet att inte prata. Jaja det verkar vara löst iaf... Men det gör fortfarande ont, hennes ord. Kanske går över senare.

Ingen, verkligen INGEN hör av sig idag. *suck* det är aptrist :(

Min grabb åkte hem imorse efter att vi sovit sådär 2 timmar. Var ute en sväng igår på kvällen.. Nerköp, så vi åkte hem igen och käkade och snackade fram till alldeles för sent (eller för tidigt) på morronen. Jag hade dock den fördelen att kunna somna om efter att han åkt.

Nu vet vi inte när vi ses igen. Jobbigt kan man säga. Det känns sjukt tomt här just nu eftersom jag vet att vi inte kommer ses på ett bra tag.

Lyssnar: Rap Das Armas -Cidinho & Doca

Blir bara så glad av den låten :)

Tvättar litegrann just nu.. Senare ska jag packa. Åker till Kiruna imorron bitti. Måste upp tidigt, men det är det värt. Ska bli skönt att bara kma iväg och tänka ett tag. Få lite distans till all stress och bara ta det lugnt. Behövs just nu!

Har kommit till en insikt om mig själv. Förut har jag alltid blivit smickrad om jag fått en komplimang av vem som helst ute på krogen. Var ut igår kväll och den ene efter den andre killen kom med konstiga raggningsrepliker och insinuationer. Jag är apless! Kan man inte som tjej få gå ut och bara vara ifred. Skulle jag vara ute efter nåt skulle jag väl ändå ragga själv, eller!? Vad är det som får alla grabbar att tro att bara för att man går ut med en tjejkompis så är man visst automatiskt oxå ute på köttmarknaden? Vi fick inte vara ifred en minut ens, vilket var sjukt störande efter ett tag. Jag vill bara ha den sortens uppmärksamhet från en person, och när han inte är här vill jag ändå bara ha den av honom. Den enda komplimangen jag fick igår, jag blev riktigt glad över, var av en kvinna i 40-årsåldern som sa att hon absolut inte var gay överhuvudtaget, men att hon tyckte jag såg väldigt bra ut. THANX! Den värmde :) Så, alla grabbar där ute! Skärp er! Ta det lite cool istället och låt tjejerna komma till er istället! Sparar en massa onödig energi och förhindrar dåligt humör för oss som inte är intresserade.

Jag vet inte hur jag ska orka, men just nu är jag djupt nere i en svacka som jag bara inte kmr upp ur. Vill bara lägga mig ner och gråta. Kanske är det den fruktade vårdepressionen jag trodde jag kom undan i år som kmr nu istället. Jag är sur och ledsen om vartannat. Försöker att se det positiva i saker men allt verkar nattsvart. Ingen glädje just nu och jag vet inte ens vad jag är ledsen över eg.

Känns som att stiga upp på morgonen är helt onödigt för det är verkligen inget jag känner att skulle behöva göra. Jag menar, varför ska man ens hålla på och kämpa dag ut och dag in, när ingenting i livet nånsin blir lättare!? 

Försöker roa mig med skitsaker som att tex ikväll se på poodles bara för att tänka på nåt annat en stund. Men ingenting känns roligt för tillfället.

ORKAR INTE

Just nu känns det mesta i mitt liv ganska upp och ner. Vet inte varför jag låter såna känslor ta över ens. Vet ju att det till störst del beror på härliga PMS. Jag har ju inte gjort tatueringen av min drake i onödan iaf om man säger så...

Har varit väldigt irriterad på min grabb fast han eg inte gjort ngt fel och idag slog det mig bara, det spelar ingen roll vad han säger eller gör, jag blir ändå irriterad eftersom hela "oss" och "vi" är ett stort orosmoment som hela tiden gnager i bakhuvudet. Då har det automatiskt och helt omedvetet blivit så att han fått ta skiten. Not  fair.

Pratade med min mamma som äntligen orkade snacka igen efter hundens bortgång. Även om det inte är längesen vi snackade, så är det läääänge vi verkligen pratade och jag upptäckte hur mkt jag saknat det och hur mkt tröst det kan ge att prata om allt med mamma. Hon är ju ändå en slags förebild som alltid kmr med råd (även om dom inte alltid är såå bra, eller alltid följs). Men hon lyssnar alltid och är alltid brutalt ärlig.

Hur som, jag tänker inte alltid på hur tacksam jag borde vara över att jag faktiskt har människor i mitt liv som bryr sig så pass mkt som dom gör. Och apropå det, så känner jag mig totalt otillräcklig för en av de allra viktigaste av vänner just nu. Jag hoppas verkligen att hon förstår varför och att hon säger till om det är dags att jag skärper mig eller om hon behöver mig. För då ska du veta, min älskade vän, att jag lägger allt annat på is.

Jag kom knappt ur sängen imorse. Såå trött att jag höll på att somna mer än en gång på väg till jobbet, trots att både t-banan och bussen var knökfulla. Satt med på ett tillträdesmöte på morgonen, sen var jag med på en visning. Lunch. Sen har jag suttit och mejlat och ringt möjliga spekulanter på objektet som jag hade visning på i helgen. Ringde mamma på bussen hem. Dom hade tagit bort hunden idag. Jag är jätteledsen.

Orkar inte skriva mer för tillfället

Jag slutar aldrig att förvånas.. Borde lärt mig för längesen att grabbar absolut saknar intuition. Man bara antar att dom kan ta hintar och fatta vad man menar utan att skriva det på näsan på dom, men icke. Det är bara att tala klarspråk och i vissa (de flesta) fall vara överpedagogisk och alldeles FÖR övertydlig för att det man vill ha sagt ska bli något sånär förstått. Med tjejer, och särskilt nära vänner, räcker det med en blick, en gest eller en min för att hon ska förstå PRECIS vad man menar. Fast det är ju ändå det som är tjusningen på nåt sätt.. Det blir ju inte vidare spännande om man skulle ha det så i ett förhållande. Men det är bara att konstatera; Grabbar är rätt tröga om man jämför med tjejer. Därmed inget ont sagt om dom, bara ren fakta.